'New Dawn' - Dreer 1930; modern climber, sport of 'Dr.Van Fleet'.  Often repeating with pale pink, shapely and scented flowers of medium size. I was not very imposed by that rose when I sow it on some places - I thought it was a little untidy when flowered over. But when my 'Coral Dawn' died, I needed a pink climber and it was easiest to buy 'New Dawn'. The rose is very fast and intensively growing, very bushy, but rather much susceptible to black-spot desease. The rose is described most often as a very tolerated to poor soil and conditions. In Sweden rather hardy, but not always doing well in zone over 4. New Dawn - Dreer 1930, modern klätterros, sport från äldre sort Dr.van Fleet. Det är snabbt växande och livlig ros. Ganska mycket drabbad av svartfläcksjuka, ofta redan i juni. Jag var inte so mycket förtjust i rosen som jag såg på olika ställen, i Göteborgs Rosarium bl.annat, den var "skräpig" när blommade över. Men när min Coral Dawn dog, behövde jag en rosa klätterros och det var lättaste att köpa New Dawn i första bästa varuhuset. New Dawn är ofta beskriven som mycket tålig och inte krävande ros. Härdigheten är ganska bra, men tveksam över zon 4.

'Heiderösslein' -  a little mystery rose variety, I belived. I thought it was maybe Kordes, but he and other as well, described in their catalogues only 'Heideröslein-Nozomi' Onodera 1968, which is crowling on the ground, 30 cm high - very typical ground-cover rose.   The rose I wanted was named 'Heiderösslein' (different spelling as well), R.moschata hybrid (Lambert 1932), the shrub-rose and I was a little confused because name and also flowers were actually very alike  'Nozomi' - rather small, apple-pink, singel, born in clusters. I succeded to find and  I have bought  the right rose-sort anyway and the plant is bushy, upright, ca 1m high. It was planted in 1996 in 'Rosarium' but it was not doing well there, all deseases affected it. I have moved the rose to the large container of stones at 'The Fortress' and, alike Heritage, the 'Heiderösslein' revived and recovered! Now this is a bushy, healthy shrub (some black-spot deseases get now and then almost all roses). And my 'Heiderösslein' you cannot find in any catalogue but Löve, Danish  rose-nursery. Heiderösslein - R.moschata hybrid. Jag tyckte det var något mystiskt med den, eftersom i Kordes kataloger fanns bara 'Heideröslein Nozomi' Onodera 1968 , som är mycket krypande marktäckande ros, 30 cm hög, medan jag hade läst för några år sedan om helt annan Heiderösslein (obs: lite annorlunda stavning!) som var buskros, moschata hybrid (Lambert 1932) med små, enkla, äppelrosa blommor i buketter, faktiskt liknande Nozomi. Jag var då lite förvirrad, men I alla fall  köpte jag den rätta 'Heiderösslein', som jag ville ha och den är upprätt buske ca 1m hög minst. Den var planterad i 1996 i Rosariet. Rosen trivdes där inte, det var alldeles för trångt och den var drabbad av alla sjukdomar, fastän blommade mycket. När jag byggde stenlådan som förlängning av Fästningen, flyttade jag Heiderösslein där. Precis som Heritage, vaknade rosen till bättre liv, växer nu buskigt och drabbas av svartfläcksjuka inte mer än alla andra rosor, fastän har lite trångt igen, delar stenlådan med New Dawn nämligen. Men rosen har det nu mer luftigt. Min Heiderösslein kan man inte hitta i någon katalog utom Löve, danska Rosenplanteskolen.

'Madame Pièrre Ogér' - Bourbon rose,  sport of the famous 'La Reine Victoria' grown by Verdier, 1878. The slender but rather tall (150-180 cm), not very vigorous shrub with charmig flowers which "..have a form of small water lilies" as Beales describes the rose.  Colour pale silver-pink, alternated from almost white to intensive pink,  scented. The rose was planted in  the spring 1997 and already flowered the same year, but in late September (picture ovan). The rose is not resistent to black-spot desease and sometimes is much affected. 'Mme PO' grows in rather exposed to wind raised bed built of stones, long and narrow (ca 65 cm wide) which I named for 'The Fortress'. Some other roses were planted there as well - 'Maiden´s Blush', 'Bantry Bay', later also 'Heritage' - and latest, as a prolongation, the container of stones (70 cm high, ca 60 cm wide) has been built on the end of 'The Fortress' - and still two roses were planted: 'Heiderösslein' (moved from 'Rosarium') and 'New Dawn' which was thought  to climb a wooden pergola. Madame Pièrre Ogér är s.k. Bourbon rose. Det var en "sport " av en mycket berömd ros, La Reine Victoria. Den var hittad och odlad av  Verdier, 1878.  Busken växer smalt men ganska högt (150-180 cm), är "finlemad", bladverket är ganska fult, tycker jag, bladen är inte glansiga utan för det mesta  ser trötta och nästan vissna ut vilket ger intryck att rosen är sjuk. Rosen är faktiskt inte den friskaste, i alla fall är inte resistent mot svartfläcksjuka. Den var mycket friskare första åren, men eftersom den är planterad i utsatt för blåst 'Fästningen', kanske blev den mer mottaglig med tiden. För 'Fästningen' kallade jag en upphöjd bädd byggd av stenar, lång och smal (ca 65 cm) där var flera andra rosor också planterade, börja från Maiden´s Blush, näst Bantry Bay, lite senare Heritage (flyttat från annat ställe) . Fästningen  avslutades av en stor behållare byggd av stenar (cementerad, ca 70cm hög och 60cm bredd) där ytterligare två rosor var planterad: Heiderösslein (flyttad från Rosariet) och New Dawn som skulle klättra i pergola, ansluten till denna och en till  liknande stenlådan.

'Madame Piérre Ogèr', 'Heritage', 'Heiderösslein', 'New Dawn'

">

">

">

">

'Madame Pièrre Ogér' - Bourbon rose,  sport of the famous 'La Reine Victoria' grown by Verdier, 1878. The slender but rather tall (150-180 cm), not very vigorous shrub with charmig flowers which "..have a form of small water lilies" as Beales describes the rose.  Colour pale silver-pink, alternated from almost white to intensive pink,  scented. The rose was planted in  the spring 1997 and already flowered the same year, but in late September (picture ovan). The rose is not resistent to black-spot desease and sometimes is much affected. 'Mme PO' grows in rather exposed to wind raised bed built of stones, long and narrow (ca 65 cm wide) which I named for 'The Fortress'. Some other roses were planted there as well - 'Maiden´s Blush', 'Bantry Bay', later also 'Heritage' - and latest, as a prolongation, the container of stones (70 cm high, ca 60 cm wide) has been built on the end of 'The Fortress' - and still two roses were planted: 'Heiderösslein' (moved from 'Rosarium') and 'New Dawn' which was thought  to climb a wooden pergola. Madame Pièrre Ogér är s.k. Bourbon rose. Det var en "sport " av en mycket berömd ros, La Reine Victoria. Den var hittad och odlad av  Verdier, 1878.  Busken växer smalt men ganska högt (150-180 cm), är "finlemad", bladverket är ganska fult, tycker jag, bladen är inte glansiga utan för det mesta  ser trötta och nästan vissna ut vilket ger intryck att rosen är sjuk. Rosen är faktiskt inte den friskaste, i alla fall är inte resistent mot svartfläcksjuka. Den var mycket friskare första åren, men eftersom den är planterad i utsatt för blåst 'Fästningen', kanske blev den mer mottaglig med tiden. För 'Fästningen' kallade jag en upphöjd bädd byggd av stenar, lång och smal (ca 65 cm) där var flera andra rosor också planterade, börja från Maiden´s Blush, näst Bantry Bay, lite senare Heritage (flyttat från annat ställe) . Fästningen  avslutades av en stor behållare byggd av stenar (cementerad, ca 70cm hög och 60cm bredd) där ytterligare två rosor var planterad: Heiderösslein (flyttad från Rosariet) och New Dawn som skulle klättra i pergola, ansluten till denna och en till  liknande stenlådan.

">

">

">

">

">

">

">

">

'Mme Pièrre Ogér' in July 1999 Mme Pièrre Ogér i juli 1999

'Mme Pièrre Ogér' - all shrub in June 2000 Mme Pièrre Ogér, hela buske i juni 2000

">

">

">

">

'Mme Pièrre Ogér' in August 1999 Mme Pièrre Ogér i augusti 1999

'Heritage' - Austin 1984, one of more famous and beloved 'English Roses'. Charming, cup-shaped flowers - exact like Bourbon roses - with soft, clear pink colouring in the centre and the outer petals fading almost to white. In Austin catalogue they describe scent as "..beautiful fragrance with overtones of fruit, honey and carnation on a myrrh background". Hm.. I must then smell it more attentive.. 'Heritage' was planted first in 1996, in a raised bed nearby the cherry-tree, est-side of garden - but it did not thrive there at all, almost never flowered. I moved it to 'The Fortress' in the autumn 1998 - and the rose began a new life! It is almost quite healthy and growing well. And - it has got beautiful flowers! 'Heritage' is rather healthy rose and is doing well despite of  windy location. Heritage - Austin 1984, kanske mest känd av de berömda "engelska" rosor. Blommorna är verkligen fängslande blicken, klotformade precis som bourbon rosor med ovanligt vacker rosa nyans som dessutom bleknar mot yttre blombladen. Austin i sin katalog beskriver rosens doft som "..underbar doft dominerad av frukt, honung och nejlikor med myrrha i bakgrunden". Jo.. jag måste då kolla en gång till.. Heritage var planterad first i 1996, i närheten av körsbärsträdet, i en upphöjd bädd mot öst, men den knappt levde där och blommade kanske någon gång, men jag har inte märkt det. Rosen höll på att tyna bort och när jag byggde 'Fästningen', flyttade jag rosen dit  hösten 1998. Heritage hade fått helt nytt liv där, började växa och har fått vackra blommor nästan på en gång. Heritage  klarar bra av det tämligen utsatta läge, är nästan frisk och verkar ganska härdig också.

">

">

">

">

First flowers in new life of 'Heritage' - October 1999 Heritage -Första blommor i nytt liv - oktober 1999

">

">

">

">

'Heritage' flirties with the flowering white neighbour - Pyracantha coccinea v. lalandi - June 2000. The rose has been doing well in unfavourable winter conditions in 2000/2001, it had not got any damages! Heritage i juni 2000 - i sällskap med vitblommande eldtorn. Rosen klarade förvånande bra mycket ogynnsamma väderlek i vintras, 2000/2001 och hade fått inga skador!

'Heiderösslein' -  a little mystery rose variety, I belived. I thought it was maybe Kordes, but he and other as well, described in their catalogues only 'Heideröslein-Nozomi' Onodera 1968, which is crowling on the ground, 30 cm high - very typical ground-cover rose.   The rose I wanted was named 'Heiderösslein' (different spelling as well), R.moschata hybrid (Lambert 1932), the shrub-rose and I was a little confused because name and also flowers were actually very alike  'Nozomi' - rather small, apple-pink, singel, born in clusters. I succeded to find and  I have bought  the right rose-sort anyway and the plant is bushy, upright, ca 1m high. It was planted in 1996 in 'Rosarium' but it was not doing well there, all deseases affected it. I have moved the rose to the large container of stones at 'The Fortress' and, alike Heritage, the 'Heiderösslein' revived and recovered! Now this is a bushy, healthy shrub (some black-spot deseases get now and then almost all roses). And my 'Heiderösslein' you cannot find in any catalogue but Löve, Danish  rose-nursery. Heiderösslein - R.moschata hybrid. Jag tyckte det var något mystiskt med den, eftersom i Kordes kataloger fanns bara 'Heideröslein Nozomi' Onodera 1968 , som är mycket krypande marktäckande ros, 30 cm hög, medan jag hade läst för några år sedan om helt annan Heiderösslein (obs: lite annorlunda stavning!) som var buskros, moschata hybrid (Lambert 1932) med små, enkla, äppelrosa blommor i buketter, faktiskt liknande Nozomi. Jag var då lite förvirrad, men I alla fall  köpte jag den rätta 'Heiderösslein', som jag ville ha och den är upprätt buske ca 1m hög minst. Den var planterad i 1996 i Rosariet. Rosen trivdes där inte, det var alldeles för trångt och den var drabbad av alla sjukdomar, fastän blommade mycket. När jag byggde stenlådan som förlängning av Fästningen, flyttade jag Heiderösslein där. Precis som Heritage, vaknade rosen till bättre liv, växer nu buskigt och drabbas av svartfläcksjuka inte mer än alla andra rosor, fastän har lite trångt igen, delar stenlådan med New Dawn nämligen. Men rosen har det nu mer luftigt. Min Heiderösslein kan man inte hitta i någon katalog utom Löve, danska Rosenplanteskolen.

">

">

">

">

">

">

">

">

'Heiderösslein' - left: in 'Rosarium' 1997; the blue flower is a sort of Delphinium; right: in stone-container, September 2000 Heiderösslein - vänster: i Rosariet, 1997; blå blommor är en sort av riddarsporren; höger: i stenlådan, september 2000

'New Dawn' - Dreer 1930; modern climber, sport of 'Dr.Van Fleet'.  Often repeating with pale pink, shapely and scented flowers of medium size. I was not very imposed by that rose when I sow it on some places - I thought it was a little untidy when flowered over. But when my 'Coral Dawn' died, I needed a pink climber and it was easiest to buy 'New Dawn'. The rose is very fast and intensively growing, very bushy, but rather much susceptible to black-spot desease. The rose is described most often as a very tolerated to poor soil and conditions. In Sweden rather hardy, but not always doing well in zone over 4. New Dawn - Dreer 1930, modern klätterros, sport från äldre sort Dr.van Fleet. Det är snabbt växande och livlig ros. Ganska mycket drabbad av svartfläcksjuka, ofta redan i juni. Jag var inte so mycket förtjust i rosen som jag såg på olika ställen, i Göteborgs Rosarium bl.annat, den var "skräpig" när blommade över. Men när min Coral Dawn dog, behövde jag en rosa klätterros och det var lättaste att köpa New Dawn i första bästa varuhuset. New Dawn är ofta beskriven som mycket tålig och inte krävande ros. Härdigheten är ganska bra, men tveksam över zon 4.

">

">

">

">